Ponte dell’Ammiraglio

Historien

Bron byggdes omkring 1131 på uppdrag av Georg av Antiokia, amiral hos Roger II, för att förbinda staden med trädgårdarna och markerna bortom floden Oreto. Tolv spetsiga stenbågar, med pelare skyddade av isbrytare: ett stycke normandiskt ingenjörsarbete som har hållit i nio sekler.

Den 27 maj 1860 var bron skådeplats för sammandrabbningen mellan Garibaldis tusen och bourbonska trupper innan de tågade in i staden genom Porta Termini. Episoden lever kvar i namnet på gatan som leder dit, Corso dei Mille.

År 1938 leddes Oreto om och bron blev liggande på torra land mitt i en trädgård. Sedan 2015 ingår den i UNESCO-världsarvet Det arabisk-normandiska Palermo och katedralerna i Cefalù och Monreale.

Varför det är värt det

En bro utan flod har något surrealistiskt över sig: du går över den till fots ovanför en gräsmatta och inser hur lång den är och hur bågarna stiger mot mitten. Titta på pelarnas stenar, huggna i spets för att bryta en ström som inte längre finns. Den ligger utanför turiststråken, och just därför stannar den kvar hos dig som ett stycke verkligt Palermo.