Castello della Cuba

Historien

Cuba byggdes 1180 av Vilhelm II, som den arabiska inskriften under krenelleringen anger. Den stod mitt i en stor anlagd sjö i parken Genoardo, tillsammans med Zisa: en paviljong för kungens vila, med bassänger, fontäner och en mittsal öppen mot himlen.

Arkitekturen följer fatimidiska förebilder från Nordafrika: rektangulär plan, utskjutande torn på sidorna, höga blindbågar, muqarnas i hörnen. Boccaccio valde platsen som miljö för en novell i Decamerone, berättelsen om Gian di Procida och Restituta.

Genom seklerna blev byggnaden pesthus och sedan kavallerikasern: än i dag går du in genom gården till Tuköry-kasernen vid Corso Calatafimi. Den ingår sedan 2015 i det arabisk-normandiska UNESCO-världsarvet.

Varför det är värt det

Det känns underligt att korsa en kasernsgård för att komma till ett palats från 1100-talet, och just det underliga är vad som gör besöket minnesvärt. Inne är det ett tomt skal av gyllene sten, utan tak, med himlen till innertak: titta på muqarnasnischerna i hörnen och föreställ dig vattnet som en gång omgav det. Det är mer intimt än Zisa, och ofta har du det för dig själv.